Synpunkter på Damligans nya bestämmelser och andra konsekvenser

Jag har tagit emot många synpunkter efter min krönika om förändringarna av Damligan och särskilt de utökade regler för att få spela i högsta damserien som har spikats av TU. Det är intressant att saken orsakar så mycket tyckande. Det tyder på att frågan är angelägen. Dessvärre för Damligaföreningen är de flesta synpunkterna kritiska.

MÅNGA TYCKER att det är synd att man inte lyckades förändra kvalreglerna redan till nästa säsong. Representanterna för Sallén och Eos fick Damligaföreningens uppdrag att utarbeta ett förslag. Idén blev ju att lagen som kom på platserna 9-12 i grundserien skulle spela en serie mot varandra, en serie som gick under arbetsnamnet "kvalitetssäkringsserie". Damligaföreningens slutliga förslag blev ju något kryptiskt att de två sämst placerade lagen i den serien skulle bli "starkt ifrågasatta" ifråga om sina kvaliteter för fortsatt spel i Damligan, och att de därefter måste kunna visa på utveckling och spelarresurser för att få stanna kvar. Det är inte så konstigt att det förslaget inte vann gehör, men grundidén var ändå god. Bland annat hade man ju kommit ifrån den märkliga situationen som råder nu, och ett tag framöver, att lagen på plats 9 och 10 inte får någon tävlingsmatch på nästan sju månader, från grundseriens slut till höstens premiäromgång. Ett bättre förslag hade varit att det sist placerade laget i "kvalitetssäkringsserien" skulle ha flyttats ned direkt och att det näst sämsta skulle fått spela kvalmatcher tillsammans med två lag från ettan.

JUST FAKTUMET att två av lagen har spelat färdigt i och med grundserien kan få märkliga konsekvenser i kombination med att sista datumet för övergångar är den sista februari. Det kan till exempel leda till att spelare i lag som hamnar på plats 9-10 kan bli tillgängliga för alla andra lag under resten av säsongen, t ex för slutspelslag, lag från ettan som ska delta i kvalet, eller lag från Damligan som ska spela i samma kval. Det kan alltså uppstå den rent absurda situationen att en eller flera spelare,som under säsongen medverkat till att två andra lag tvingas kvala, ett par veckor senare åter kan ställas mot samma lag igen, fast i en annan uniform, eller t o m helt plötsligt kan dyka upp i just i något av lagen för att rädda dem kvar i Damligan. Det skulle till och med vara tänkbart att två lag på förhand gör en överenskommelse om att hjälpa varandra med spelare i det fall att det ena hamnar på plats 9 eller 10. Laget som spelar vidare skulle då kunna få någon fin förstärkning.
I år har det uppstått en situation då ett antal spelare är tillgängliga. Den sista omgången av grundserien spelas kommande helg, 27-28/2, men sedan några dagar har det varit klart att Eos klarar kontraktet och landar på plats 9 eller 10 i tabellen. Med några dagar kvar tills transferfönstret stänger har det enligt uppgift kommit propåer från mer än ett lag om att få över några spelare från Eos för att hjälpa till under resten av säsongen. Inget tyder på att de kommer att släppa någon spelare, men bara faktumet att man rent teoretiskt på det sättet kan få ett helt nytt lag på bara ett par dagar gör att man får rysningar av obehag.

DE FLESTA synpunkterna som kommit till mig har handlat om det nya regelpaketet , "Allmänna bestämmelser för deltagande i Damligan". Här några åsikter som jag fått i min mejlbox:

"Det som är mest stötande är hur man beskriver ekonomin. Vad menar man med ekonomisk kontroll? Ska man ha kontroll på ekonomin eller ska någon utses att kontrollera ekonomin? Varför nämns inte skulder mot det allmänna som viktigare än skulder till t ex förbund, distrikt eller Damligaföreningen? Är det inte viktigare att man inte har skulder avseende skatter eller avgifter och löner till spelare eller personal? Och varför ska man bara "verka för" att man ska ha ett positivt eget kapital? Det om något borde väl vara ett krav!"

"I vår förening förstår vi inte varför det är så viktigt att ställa upp en massa regler för arrangemang, klädsel och läktarkapacitet. Det måste väl vara viktigare att Damligaföreningen jobbar med frågor som handlar om hur vi ska få mer publik till matcherna och verkar för att man får fram bättre förutsättningar att utveckla spelare och lag. Om vi sen får trångt på läktarna är det angenäma problem."

"Jag förstår att det måste finnas plats för 500 åskådare, med så många funktionärer och ansvariga för olika arrangemang som krävs! Publiksnittet i Damligan lär ju knappast vara det faktum som ligger till grund för beslutet."

"Som jag ser det är det här paketet bara ett sätt att skydda de lag som redan kommit långt i denna process mot nya inkräktare. Man planerar lite i backspegeln. Med de här reglerna skulle ju många lag i ettan inom överskådlig tid inte kunna aspirera på en plats i Damligan även om de hade de sportsliga förutsättningarna. Sen framgår det ju inte heller hur denna sak har processats. har t ex lagen i basketettan varit involverade? Det är ju ändå de som ska utmana."

RÄTT ELLER FEL, men det är helt klart att det finns mycket synpunkter, även om få vill framträda i offentlighetens ljus och ta debatten. Damligaföreningen är en kontroversiell företeelse, även om den ensam inte kan bestämma över utformningen av Damligan. Stort inflytande har den ändå, och det som gör den lite speciell är att det det är de lag som för stunden deltar i högsta serien som har något att säga till om. Såvitt jag vet en ganska ovanlig konstruktion för en liga som inte är stängd. Kanske skulle man tjäna på att på något sätt involvera lagen i ettan. Svensk herrfotboll har ju t ex sin intresseförening SEF, som omfattar lagen i Allsvenskan och Superettan. Med detta sätter vi tills vidare punkt för diskussionen om förändringen av Damligan, men det finns säkert all anledning att återkomma i saken.