Att enskilda stjärnspelare kan vara den avgörande skillnaden mellan framgång och fiasko är ju bekant. Generellt sett ökar betydelsen ju sämre standarden i omgivningen är. Dessvärre är båda våra basketligor väldigt volatila, för att använda ett börsbegrepp, i detta avseende. Det är inte alltid så angenämt. Det innebär ju att värvningar mitt under säsongen, av t ex importer av god kvalitet, kan förändra hela serien över en natt. Damligan är än mer känslig än basketligan. Förra säsongen var ett sådant exempel, fast då var det ingen nytillkommen stjärna som ställde till det. Istället avgjordes damligan i samma ögonblick som Maria Näsströms skada gjorde att det var slutspelat för henne. Solna kunde inte ersätta henne, mästerskapet gled dem ur händerna och 08 Stockholm snodde guldet.
Frida Ailis inträde i Luleå kan bli en avgörande faktor för damligans utveckling i år, men säkert är det inte. Det var redan tidigare proppfullt på positionerna 2-3 i Luleå och det är inte alltid en framgångsfaktor att trava spelare i samma position på varandra i ett lag. Allt annat lika ökar det ändå givetvis Luleås möjligheter när en sådan stjärna ansluter. Framför ökar det lagets chanser att rotera på flera spelare med bibehållen spelstandard.
Å andra sidan kan allt ställas på ända om något annat lag landar ett par extra trumfkort. Ett par friska importförstärkningar till Solna eller att Telge signar sina forna stjärnor som vandrar kontraktslösa i staden, så har vi en ny situation igen. Tills dess lär inte pressen på Luleå minska, i alla fall inte lokalt. Coach Pihl fick ju innan säsongen höra att han kunde emigrera till en avlägsen norrländsk håla om guldet gick laget förbi. Vad säger de nu? Sibirien?
Rookies finns det inte så förtvivlat gott om i Basketligan i år. Namn som har nämnts som möjliga "årets rookie" är sådana som Fredrik Andersson (Borås), Niklas Sellin (LF Basket), Tobias Borg (Södertälje) och Sean Smith (Örebro). De tre förstnämnda har inte fått särskilt mycket utrymme, även om Tobias Borg spelat respektlöst under de minuter han fått och redan fått känna på hetluften i avgörande lägen. Istället är det Sean Smith som hittills lämnat mest avtryck, trots att han inte alls lyckats i sitt skytte. Smith gör över 20 minuter och har redan en viktig roll i det Örebro som börjat säsongen illa, med tre raka förluster. Kanske börjar det vända när Sean Smiths skottprocent börjar nå anständighetens gräns.
I damligan finns det fler förstaårsspelare och ett par av dem har redan efter ett par omgångar etablerat sig. Kanske kan det bli en kamp mellan främst två spelare. Elin Gustavsson i Brahe, 17, ligger efter två omgångar trea i hela damligan när det gäller poängsnitt (22.5) och är redan sitt lags ledande spelare. Paulina Hersler, bara 16 år, är som väntat redan en faktor i sitt Telge. Hon får mycket minuter, stort ansvar och snittar hittills 16 poäng med en väldigt hög procent.
Nu startar vi en ny avdelning här på Mybasket.se. Den välkände profilen Peter Jonsson ska skriva inlägg och dela med sig av sina tankar om basket under rubriken "Peters hörna". Peter Jonsson är för många känd som en vältalig speaker på Solna Vikings hemmamatcher, men den här säsongen gör han ett uppehåll med det och ska ägna sig åt att vara läktarcoach, som han uttrycker det. Peter har en lång erfarenhet av svensk basket. I Umeå har han varit ungdomstränare, speaker och även klubbordförande. Efter flytten söderut har han fortsatt med det i Solna, dock ännu inte som ordförande. Under de nio åren hittills i Solna har han haft nöjet att uppleva att hela sju SM-guld har bärgats av klubbens seniorer. Peter är egen företagare i IT-branschen och bor vid havet utanför Södertälje. Vid sidan av basketen hävdar hans sambo att shopping är hans stora intresse, vilket han dock dementerar. Istället framhåller han golf, friluftsliv, fjällvandring och att åka ut i skärgården med båten. Ett tag framöver hoppas vi att skrivande på den här sajten hamnar på den listan.
