Basketen och julen

Julen står för dörren och alla basketkrigare får några dagars välförtjänt vila, nästan i alla fall. Redan på annandagen spelar Sundsvall mot Borås i Svenska Basketligan och sedan drar det igång igen. Fem matcher i Basketligan och tre i Damligan spelas i mellandagarna. Och så är det ju landslagsläger för åldersgrupperna U 16 och U 18 i Södertälje 27-30 december.

  Herrarnas baskethöst har i hög grad präglats av Norrköping Dolphins deltagande i tre ligor och i synnerhet den stora framgången i EuroChallenge, där laget laget gjorde det de behövde i de två avslutande omgångarna, vann gruppen och avancerade till den andra omgången. En riktig höjdarprestation av Dolphins, som åter visade styrka när man vände matchen mot Liege i sista q. Nu blir det ytterligare sex hårda matcher mot ännu starkare lag än de stötte på i den första omgången. Norrköpings hårda spelprogram har i hög grad påverkat resultaten i Basketligan, där Dolphins redan förlorat fem av 15 matcher. Det är ett resultat som de i "normalfallet" inte skulle bjudit sina motståndare på. Det andra gruppspelet i EuroChallenge börjar 18 januari och avslutas 1 mars. Vilka spår kommer det att sätta på Norrköpings resultat i Svenska Basketligan under våren?

  Damernas säsong så här långt har gått i korsbandsskadornas tecken, men även Luleå Basket har varit ett kärt samtalsämne. Frågan om Frida Ailis speltid har fått mycket utrymme, särskilt i Luleå givetvis, men även frågan om det starka Luleålagets möjligheter tycks dela den opinion som finns. Med den bredd och kompetens som finns i Luleå är det många som ser dem som redan givna mästarinnor och så finns ju de som säger att de "inte kan vinna". Vem som har rätt kommer att visa sig tids nog. Luleå har i alla fall klarat sig från korsbandsskador, som ställt till det för många av Damligans profiler. Dock inte alla. När Telges Vici Fagan skulle opereras upptäcktes att hennes korsband faktiskt inte var av som man först trodde. Fagan är snart i fullt sving igen och kanske ser vi nu en vändpunkt för Telge efter alla bekymmer. Med Fagan, Drammeh och Gunnarsson snart tillbaka och med en sannolik förstärkning i form av Leah Metcalf blir de naturligtvis inte att leka med.

Till slut lite julfröjd. Först ett utdrag ur Humanisternas nyhetsbrev inför julen:
Det nutida julfirandet är en mosaik av hopplockade inslag. Tomten är till exempel en kombination av ett helgon från nuvarande Turkiet (S:t Nikolaus), den svenska gårdstomten och Coca Cola-reklam från 30-talet. Traditionen med klädd julgran hämtades från Tyskland, julskinkan är vikingatida, medan den svenskaste av alla traditioner – det rituella Kalle Anka-tittandet klockan tre – bara går tillbaka till 1960. Den har också föga att göra med den historiska personen Jesus födelse. Det äldsta firandet av Jesus födelsedag man känner till är från Egypten på 200-talet. Men då var det den 20 maj man firade. På andra ställen firade man Jesus födelsedag den 19 eller 20 april, eller den 28 mars, eller den 10 eller 6 januari. Man hade helt enkelt ingen aning om när Jesus föddes. Dock firade man i Rom sedan länge Saturnaliafestivalen sent i december. Då åt man, drack och festade om. Det fanns även en festival den 25 december med namnet Natalis Invicti – den obesegrades födelsedag. En passande dag att förlägga sin egen Guds födelsedag på, tyckte en del kristna potentater, för vem var mindre besegrad än Jesus? Så mer än 300 år efter Jesus död flyttade därför de kristna makthavarna firandet av Jesus födelsedag till den 25 december.
Hur som helst, julen är inte bara en kristen högtid, utan en helgdag som hör till årstiden. Den angår därför alla människor. I den karga nordiska vinternatten behövs en högtid som minner om ljus och generositet. Julen är därför inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning!

  Avslutningsvis vill jag tillönska alla basketkämpar och fantaster en synnerligen GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR. Som en hyllning särskilt till alla de utländska basketspelare som någon gång i tiden sökt sig till detta kalla och snöiga land för att spela basket, i många fall för några ynka dollar, kommer här några absoluta favoriter bland de utländska julsångerna:

1. Fairytale of New York - The Pogues med Kirsty MacColl.
Den skönsjungande MacColl i duett med den tandlöse Shane MacGowan med whiskyrösten. En underskön ballad i irländsk folksong-stil, med en text som kultförklarats och väldigt lite associerar till en fridfull jul. Istället är den tragisk, handlar om missbruk, spruckna förhoppningar och om dem som har det svårt i juletider. You scumbag, you maggot, you cheap lousy faggot. Happy Christmas you arse, I prey God it´s our last.
2. Happy Xmas (War is over) - John Lennon & the plastic Ono band
Lennon skrev många slagdängor efter uppbrottet från the Beatles. Det här är en av dem. Ett fredsbudskap med melodislingor i bästa Lennonstil, komplett med barnkör och allt.
3. California dreamin´ - Mamas & Papas
Ingen julsång direkt men med vintertema. Det är Mamas & Papas största hit och handlar om vandring i ett kylslaget och vintrigt New York och om hemlängtan till det varma Kalifornien. Detta lilla mästerverk innehåller ett av rockhistoriens få flöjtsolon, men ett fantastiskt sådant.