Klockan 18.50 denna kväll, onsdagen 17 februari, ringde telefonen hemma hos FIBA-domaren Appe Kalpakas i Stockholm. Det var domarbasen Ulf Öhrman som undrade varför han inte var i Solnahallen för att döma seriefinalen i Damligan mellan Solna och Telge som skulle börja tio minuter senare. Appe hade tänkt att träna på SATS tillsammans med en domarkollega, men nu fick han istället hals över huvud ge sig iväg till Solna. Värre var det för hans domarkollega, tillika FIBA-domaren Joakim Forsberg, som bor i Uppsala. Tro det eller ej, men han hade också missat att han skulle döma matchen. Att forsla Forsberg till Solna i ett så sent skede var utsiktlöst. Istället beordrades en annan Stockholmsdomare, Blaso Begenisic, att snarast bege sig till Solnahallen för att bistå Kalpakas. Samtidigt som telefonen ringer hos Kalpakas får Telges coach Benny Johansson reda på det inträffade, för i Solnas organisation har man av någon outrgrundlig anledning inte reagerat på domarbristen förrrän det var cirka 20 minuter kvar till matchstart, d v s alldeles för sent.
DET ÄR INTE något påhittat skräckscenario, utan precis vad som hände, och ytterligare en smäll mitt i basketens solar plexus och rykte som lilleputtsport, eller ska vi säga att det var en smäll mitt emellan ribbstolarna. När jag börjáde spela basket var det inte ovanligt att domarna inte dök upp. Faktum vara att man blev riktigt glad när det kom en domare och överlycklig om det dök upp två. Att båda domarna missar att det är match i nutid och när det är seriefinal i Damligan är däremot mer än märkligt. Att det i dessa tidevarv inte heller finns varningssystem som gör att ingen eller inget reagerar förrän det är några minuter kvar är däremot ett praktfiasko.
VAD SOM egentligen orsakade det hela är inte riktigt säkert, men helt klart är att paret Kalpakas-Forsberg stod uppsatta på domarlistan på den här matchen. Sannolikheten att båda missat att de hade match är mikroskopisk, men verkar ändå vara det som hänt. Det var därför som ingen av dem tog kontakt med den andre dagarna innan matchen, vilket annars är standardförfarande. Appe Kalpakas har ingen annan förklaring än "den mänskliga faktorn". Han säger att eftersom han har så mycket domaruppdrag utomlands, så flyttar han ofta matcher här hemma. Däremot minns han inte om han har försökt flytta den här matchen eller om han tänkt att göra det men glömt bort saken. Varför Forsberg missade matchen har han ingen aning om, och eftersom Ulf Öhrman gjorde sig oanträffbar under kvällen fanns inga ytterligare förklaringar att få. Däremot hade det ju varit riktigt roligt, som en Solnafunktionär sa, att överhöra samtalen då Öhrman tog kontakt med Forsberg och Kalpakas.
TILL SLUT startade i alla fall den emotsedda seriefinalen, närmare bestämt 45 minuter efter utsatt tid, men först efter en del ytterligare palaver. Telge ville till varje pris skjuta upp matchen med hänvisning till matchens betydelse som seriefinal och att man hade utsett två FIBA-domare, vilka nu inte kunde förbereda sig på optimalt sett och att en av dem inte ens kunde komma. Istället skulle man kalla in en reserv till en så viktig match med kort varsel. Telge fick dock vika sig efter nya diskussioner med de inblandade, bland annat generalsekreteraren, som studsade ner från läktaren och förklarade att här skulle det minsann inte ställas in någonting, allra minst en basketmatch.
JA, SE DET VAR en riktig fars, och till slut blev det alltså match. Den vann Solna med 67-56 och tog därmed över serieledningen, sannolikt för att med två omgångar kvar inte längre släppa den ifrån sig. Solna är fortfarande obesegrade på hemmaplan och min gissning är att de har en god chans att förbli det hela säsongen. Var och en kan ju förstå vad det betyder.
Trots att Solna inte får ut något av så starka kort som Olheim och Livijn lyckas man alltså betvinga unga Telge och ta täten i tabellen. Möjligen kan den sena matchstarten ha varit till Telges nackdel, men det var egentligen ingen tvekan om vart segern skulle hamna den här kvällen. Telge jobbade dock ner Solnas stora ledning och var så nära som fyra poäng med fem minuter kvar, men då satte Maria Gültekin ett par viktiga treor som blev spiken i kistan. Matchens stora spelare var annars Christy Bacon med 21 poäng och nio returer, men långa stunder bäddade som vanligt Näsström och Katarina Andersson för segern. Solna gjorde ett bra jobb defensivt, spelade mycket zon och lyckades ta bort Cleo Forsman ur matchen. När sedan Telge sköt under 30 % fanns inga utsikter att man skulle kunna rubba rutinerade Solna. Det var en lättad Solnacoach som kommenterade händelserna efter matchen.
