Befolkningsutvecklingen har en enorm betydelse för samhällets utveckling och samma sak gäller för idrotten. När befolkningsunderlaget minskar, sjunker också det urval varifrån sporterna måste hämta sina talanger. För en sport som är förhållandevis liten, t ex basketen i Sverige, slår det extra hårt när födslotalen sjunker. När det föds mycket barn är allt frid och fröjd. De stora idrotterna har tagit sin beskärda del av ungdomarna och rent teoretiskt ökar därför urvalet för de mindre sporterna (förutsatt att de stora inte kan öka sina intag). När födslotalen sjunker inträffar det motsatta. De stora idrotterna tar vad de behöver och de mindre sitter där med svarte petter, d v s det som blir över. Det minsta man måste göra som ledare är att ta reda på hur det ser ut i befolkningsfrågan och sen försöka göra något åt saken utifrån det man ser.
Runt 1965 hade vi en babyboom i Sverige. Likadant var det runt 1990 och nästa peak kommer omkring 2020. I tabellen här intill framgår antalet födda i Sverige åren 1990 till 2008. Där kan man se att under toppåret 1990 föddes nästan 124.000 barn. När vi nådde botten 1999 var det nere på 88.000. Var och en förstår ju vad det betyder när en tredjedel (eller mer enligt teorin ovan) av underlaget försvinner. Ingen är väl heller förvånad över att några av de bästa årgångarna inom den svenska basketen är födda vid babyboomen runt 1990. Det är de ungdomar som idag flyttar fram positionerna för svensk basket och skördar stora framgångar på landslagsscenen. Det är utan tvekan så att den satsning som gjorts på ungdomslandslagen de senare åren varit synnerligen vältimad. Den har sammanfallit med de största barnkullarna vi har haft i det här landet. Men vad kommer att hända åren 2015-2020? Det är då vi ska representeras av de ungdomar som är födda under de år då vi hade den lägsta fertiliteten i landet. Är vi säkra på att våra träningsmetoder och systematiken i arbetssätten kommer att kunna upprätthålla den standard och nivå vi uppnått?
I grafen nedan syns antalet födda i Sverige från 1960 och framåt, samt en prognos ända fram till 2060. Där ser man tydligt "vågorna" som den här utvecklingen går i. Just nu är vi en uppåtgående trend som kommer att nå sin topp omkring 2020 för att därefter sjunka igen. Under de närmaste 50 åren kommer i alla fall antalet födda att ligga ganska stabilt på 100.000 - 115.00. Det kommer inte att sjunka till bottennivåerna omkring 1999 men heller inte komma upp i kullarnas storlek vi hade runt 1990. Man måste givetvis hålla i minnet att det är en prognos, men om den slår in så kommer, vid allt annat lika, basketen under en avsevärd tid framöver inte ha fler att välja bland än vi har idag. Såvida man alltså inte förmår flytta fram positionerna ytterligare och s a s öka sportens "marknadsandel", genom att "ta av" de andra idrotterna som man konkurrerar med.

En god nyhet för framtiden är att flera av våra konkurrentländer i Europa enligt prognoserna kommer att ha bekymmer med sin befolkningsutveckling. I tabellen här nere framgår hur stor befolkningen under 25 var i ett antal europeiska länder vid åren 1980 och 2005, samt hur stor den beräknas bli år 2030. I flertalet länder sjunker antalet ungdomar dramatiskt, i storleksordningen 35-50%. Länder som Italien, Spanien, Polen och Tyskland kommer att drabbas hårt. Frankrike är ett land som kommer att hålla ställningarna hyfsat bra, medan Sverige är det land, tillsammans med Irland och Danmark som kommer att klara sig bäst.

Vid de tillfällen då jag blir inbjuden till klubbar brukar jag ta upp frågan om demografins betydelse, för stor betydelse har den. Enligt min tes har den störst betydelse för de idrotter som är minst. För att klara de "hårda" tiderna, d v s de perioder då antalet födda är som lägst, krävs att man tar krafttag under de gynnsamma perioderna. Receptet är ingen "rocket science". Det handlar om intensifierade rekryteringsmetoder, förbättrade urvals- och träningsmetoder, utbildning mm. Om man tror att man ska kunna öka skarorna av basketspelare, och därmed urvalet, under de hårda tiderna tror man nog fel. Om basketen hade haft den dragningskraften på massorna skulle sporten redan varit en av de stora, men så är det ju tyvärr inte. Tolv andra idrotter i Sverige har fler utövare. Än så länge.




