Vad man än tycker om antalet importer i Svenska Basketligan och Damligan, är i alla fall en sak klar. Man kan inte klandra de enskilda spelarna, för de kommer naturligtvis dit där jobben finns. Många av dem är naturligtvis också stora tillgångar för sina lag förutom att de givetvis kan vara riktigt trevliga personer. Som de amerikanska tjejerna till exempel. De är alltid så uppfriskande artiga, oavsett vem av dem man pratar med. Medan man här hemma är van att bli tilltalad med "Ööhh, hörru", så säger amerikanskorna nästan alltid "Sir" när de tilltalar en mansperson som är äldre än de själva. Det är aldrig fel med lite god uppfostran.
För två år sedan, när jag i en artikel på basketsverige tog ut Damligans all star-lag och utnämnde Sabrina Scott till bästa utländska spelare, i hård konkurrens med Jurgita Kausaite, var det många som höjde på ögonbrynen. Till och med från Luleå fick jag höra att man inte höll med om valet. Det är intressant att konstatera att synen på Scotts förmåga verkar ha förändrats. Luleå tog t ex i år tillbaka henne som lagets enda utländska spelare, hon får lovord överallt ifrån och i lokalpressen i Norrbotten har man beskrivit henne som frälsare. Frågan är om Sabrina Scott kan försvara sin position. Är /blir hon säsongens bästa utländska spelare? Om inte, vem blir/är det då?
Många sätter sina pengar på Brittany Smart, Kvarnby. Hon har enorma stats och bär Kvarnby på sina axlar. Jeannie Saunders i Visby får nog också ett antal röster. Precis som Smart producerar hon hela tiden mycket poäng och är inte långt efter i de andra kategorierna i statistiken. De finns även de som skulle rösta på Smarts lagkamrat Petra Gläser, andra på Solnas Christy Bacon och Ashley Key, Mark, anses av många vara en av de bästa utländska spelarna någonsin i Damligan.
Hur man svarar beror väldigt mycket på hur man ser på saken och vad man värderar. Det finns t ex några, främst i coachkretsar, som skulle välja en annan spelare; Solnas guard Sha Brooks. Hennes stats kan inte mäta sig med flera av de andra amerikanskornas, men Brooks betydelse för Solna går inte att överskatta. Klubben har prickat helt rätt med sin rekrytering av amerikanska i det här fallet. Som en coach sa: "Det är väl ganska uppenbart att det finns fler viktiga förklaringar till att Solna är 10-0 än Bacon och Andersson". Förmodligen finns ingen spelare i Damligan som bidrar så mycket till sitt lags framgång utan att briljera själv, som Sha Brooks gör. Hennes roll i Solna är inte alls lik den som flera av de andra amerikanskorna, t ex Smart och Saunders har. Medan de är "fria" att producera framåt med rätt att skjuta på allt som rör sig, spelar Brooks för att skapa det bästa läget eller skottet för sitt lag. Oftast handlar det om att sätta upp någon annan, ibland avslutar hon själv. Brooks är smart och spelintelligent, och bär den typen av spelares kännetecken; förmågan att oftast fatta det beslut som situationen kräver.
När vi på våren summerar säsongen i Damligan återstår att se vad omdömet blir om Sha Brooks. Just nu är i alla fall trenden att hon blir allt nyttigare för varje match som går. Och sen är det ju det där med artigheten. Visst, Sha Brooks hör till dem som tilltalar äldre herrar med "Sir". Efter Solnas tionde seger, den över Mark, tog jag en pratstund med "doldisen" Brooks.
